Helg!
Dissektionen gick bra! Det var jobbigt när man tog paus och hade tid att tänka på vad man faktiskt höll på med, men när man stod därinne med skalpell och pincett i handen försvann allt annat och den lilla struktur man försökte skära fram ur bindvävslagren var allt som fanns i världen. Min dissektionskompis fick nästan bända ur instrumenten ur mina händer när hon skulle skära. Det föll mig ganska naturligt att dissekera. Jag har ju ganska stark mage när det gäller såna där saker som sår och dylikt och pincett och skalpell kändes väldigt naturliga i händerna. Jag gillar ju att pilla med saker. Så räkna inte bort mig från kirurginriktningen än ;)
Nu måste jag springa.
Stor kram!
Lite sådär såg det ut, fast huden satt kvar och det var mer bindväv och fett runt.
Tack, vännen, för en ingående och fascinerande beskrivning av dissektionen! Din entusiasm är inte
att ta miste på och allt låter så naturligt för dig!
Nu vet vi hur en hand ser ut inuti - fantastiskt!
Att du blir trött ibland är ju helt naturligt; nya
intryck och erfarenheter avlöser varandra hela tiden.
Ha en riktigt skön helg tillsammans och krama varandra från oss! Vi ses snart!
Det vore mer onaturligt om du var pigg oavbrutet. Då skulle man undra var det var för konstiga piller du åt ;P
Uppskattar att du utelämnade splatterdetaljwrna kring dissektionen (nytt ord i ordlistan i min HTC!) denna gång, det räcker så bra med den målande beskrivning jag fick per telefon. Hoppas ni får en underbar helg! Jag älskar dig oändligt min lilla gos. Välkommen hem, bara 1,5 vecka kvar...
Jag har redan underrättat Haile om att han inte behöver ge upp hoppet om (kirurgen i)dig!
Ge David en krya-på-sig-kram!
Pappa