okej
I stood in this unsheltered place 'till I could see the face behind the face
all that had gone before had left no trace
Down by the railway siding in our secret world, we were colliding
In all the places we were hiding love
What was it we were thinking of?
En annan artist som är vän med orden är Morrissey. Han är det dock på ett mer klichéaktigt pretentiöst sätt. Texterna är förvisso kritiska och satiriska men ibland blir det lite väl hånande, det blir nästan så att han blir en skämtfigur av samhällskritikerna. Han blir den andra extremen, den som har "genomskådat" samhället och ser allt så mycket klarare än "pöbeln". Trots detta lite irriterande drag hos honom har han en hel del tänkvärda delar i sina texter som gör låtarna ständigt återkommande i mina spellistor. Ett exempel är:
The whispering may hurt you, but the printed word might kill you
So don't let the blue, the blue eyes fool you, they're just gelignite
loaded and aiming right between your eyes
(...)
Every -ist and every -ism thrown my way to stay
and the northern leaches go on - removing, removing
then in the end your royalties bring you luxuries
But - oh - the squalor of the mind
The squalor of the mind
Jag funderar på att skriva några låttexter som har fångat mig här, dock spritt över flera inlägg. Om ni tycker att det är hemskt tråkigt får ni säga det så låter jag bli :)
Det är ju tur att du och pappa har något gemensamt. ;P Jag har nog ltie banalare (?) smak. För mig kan den allra enklaste text vara lika vacker om det talar till mina känslor och är i synk med musiken.
Men till skillnad från många som gillar mer av typen pretto-texter, som bara tycks vilja verka pretentiösa och stila med sina kunskaper, vilja verka svåra & intellektuella (du vet vad jag menar - liten självkänsla = hög svansföring på området ;D), verkar du faktiskt tycka att texterna talar till dig, till dina känslor! Visst är det härligt? Det är som vanligt underbart att läsa dina texter. Kram!
Texter, tråkigt? Skämtar du?!
Och Peter Gabriel - mmm, en av mina husgudar. För mig funkar ju musik och musiktexter bättre en böcker. Det blir nästan som en filmupplevelse när fantasin triggas av finurliga texter. Men visst, just den något pretentiöse Morrissey får man ta med en glimt i ögat. Han försöker ju hela tiden bevisa något. Med en klassresa i bagaget... Har du "sett filmen" Jolly Roger av Lundell. Den går under huden... och "Wild is the Winds" av Bowie beskriver hur mammisen kom in i mitt liv
"Wind" ska det vara. Jäkla rättsstavning
Fel, "Word ön a wing" beskriver nog Fias entré medan Wild is the wind" beskriver känslan...
"Just as Long as I Can walk I Will walk beside You"
Tror att pappsen har långtråkigt på tåget på morgnarna ;P