RAPPORT FRÅN EMMA
Mamma undrade hur det gick igår, svaret är sådär. Jag blev klar med det jag skulle läsa, men det tog en himlans tid. Huvudvärk och trötthet var gårdagens nyckelord trots mina garderingar och sjutton sidor fysiologi tog totalt sex timmar att läsa. Ni förstår problemet...
Men jag ska fortsätta promenera och träna och hoppas på att det ger med sig!
Kram på er!
Att alla högre studier är förknippade med svårigheter vet vi ju alla men få studenter - tror jag - har din
klokhet och mognad att bemöta och övervinna dem!
Kramar och lyckosparkar från oss båda!
Tack farmor, det värmer verkligen då jag just nu känner mig väldigt uppgiven inför det hela. Läkarutbildningen känns inte rimligt om jag inte blir bättre snart. Saknar både dig och farfar oerhört mycket och ser fram emot att träffa er när jag kommer hem!
Stora kramar
Älskade lilla Emma, läs igenom dina tidigare inlägg så märker du hur humöret beskriver en berg-och-dalbana med höga berg och djupa dalar.
Ibland är du jublande glad och spritter av entusiasm inför en ny kurs, en ny lärobok. Ibland känns allting motigt. Du är en utpräglad känslomänniska med höga krav på dig själv och jag känner igen symptomen. Slappna av och tänk på att
sjukvården behöver just sådana medarbetare som du:
empatiska, varmhjärtade och kreativa läkare! Kram!
Det ger sig och du klarar det, I'm sure!
